Nej, det är inte tråkigt. Det finns så många olika. Inte bara de där som man kommer ihåg från man var liten, massor av gamla tavlor och statyer.
I Toronto var vi till Royal Ontario Museum . Där har de just nu, fram till den 8 januari 2017, en utställning av konstnären/skulptören Dale Chihuly En helt otrolig utställning i glas. Då pratar vi inte om små saker. Färger. Former.
Something that I often do at my travels, is to go to a museum.
In Toronto, we Went to Royal Ontario Museum. Right now and until the 8th of January 2017, is an exebition by the artist/xxx Dale Chihuly. An Amazing exebition in glas. And now we are not talking about small pieces. Coulurs. Shapes.
Ett annat, annorlunda museum i Toronto är skomuseumet, Bata Shoe Museum . Skor sedan ... ja, så länge som människan har funnits på vår jord. Det som jag tycker var intressant, var att den egentligen inte har ändrats så mycket genom tiderna. Formen alltså. Material, dekorer, sulhöjd, klackhöjd osv självklart, men inte formen.
Många tänker nog att Bata bara är ett skomärke, men det är även namnet på familjen som startade företagen i slutet av 1800-talet. På 1940-talet började Sonja Bata samla på olika skor när hon reste runt i världen.
An other, different museum in Toronto, is the shoe museum. Bata Shoe Museum. Shoes since ... so long time as the human have been on the earth. The thing that I thought was interessed, was that it has´t change so much. The shape of the shoe. Of cource the material, decor, thickness of sole, the heel.
Most people thinks that Bata is just a shoe brand. Yes, but it´s allso the name of the family who started the company in the end of the nineteenth century. In the 1940s, Sonja Bata beginne to collect different kind of shoes, when she travelled around the world.
Nu beger vi oss till New York.
Hade ett antal museum som jag ville besöka på min lista, men det blev bara två,
Guggenheim och 9/11 Memorial and Museum. Den sista får ett eget inlägg.
Guggenheím, först för att jag bara tycker om byggnaden. Vet inte varför, bara gör det. Visste egentligen ingenting om den innan. Designad av Frank Lloyd Wright.
Inne var det ljust och öppet. Inte en massa trappor, utan man går uppåt i en spiral med tavlor på väggarna. Ett café någonstans halvvägs upp om man känner för det. Toaletter som "inbyggda" i designen, så man ser dem inte direkt. Ingen fara, har du sett den första vet du var de är.
Vid mitt besök var det en utställning av Agnes Martin. Först förstod jag ingenting, men kom på mig själv att "det här tycker jag om". Behövde bara få sjunka in lite. Avkopplande, rent, ljust och väldigt "enkelt".
Kanske inget för alla, men för mig var det något.
Självklart fanns det lite annat också.
Bl.a en Picasso, Lobster and Cat. som jag bara ville ha ... men nu var den ju inte till salu.
Now, we are going to New York.
I had a lot of museums on my list, that I wanted to go to, but I only went to two.
Guggenheím and 9/11 Memorial and Museum. The last in it´s own blogpost.
Guggenheim, first because I just like the building. Don´t know why, I just do it. Didn't know anything about before. It´s designed by Frank Lloyd Wright.
Inside it´s Bright and opend. Not a lot of stairs. You walk up in a big loop with the art on the walls. A café, somewere half way up. Rest rooms, that are "built-in" in the design, so you don´t see them at once. But, no worry, have you seen one, you know were they are.
At my visit, it was an exhibition with paintings of Agnes Martin. First I didn´t understand anything, but after a while I felt "I like this". Just need it to sink in to me. Relaxing, clean, light and very "simple".
Maby not for everyone, but it was something for me.
Of cource, it was more things to see.
One painting that I really liked was "Lobster and Cat" by Picasso ... but it was not for sale
